My name is Pedram and I come from Iran.
I’m 27 years old. I have been in Sweden for 13 months. I am married and at the moment I study SFI. In Iran, I lived with my family and friends. I was fine because I lived in a small town. The economy and unemployment were no problem. I had a good situation in Iran. I studied electrical engineering at the university.
I miss my city. The city reminds me of Malmö because of the sea and the forest. But there are many problems in Iran and one could not live a normal life there. If you want a better job with a better salary, you have to move to the capital. There was work but the salary was low. Life was hard.
It’s hard to explain the feeling. I never thought I’d leave my country and I miss my family. I have a good relationship with my parents. It’s very hard for me. But I am happy right now, because I will live a better life than I lived in Iran.
I started studying at home before I started at SFI. I go a lot to different language cafes to learn swedish. Now I know a little Swedish and I’ve got new friends. I like Malmö and I like cycling and here you can do it. I hope I succeeded in my life in Sweden. Malmö is a city with many cultures and traditions and we must respect and help each other.
Svenska: Jag heter Pedram och kommer från Iran. Jag är 27 år gammal. Jag har varit i Sverige i 13 månader. Jag är gift och just nu studerar jag SFI.
I Iran bodde jag tillsammans med min familj och kompisar. Jag hade det bra för jag bodde i en liten stad. Ekonomin och arbetslösheten var inget problem. Jag hade en bra situation i Iran. Jag studerade till el-ingenjör på universitetet.
Jag saknar min stad. Staden påminner om Malmö med havet och skogen. Men det finns många problem i Iran och man kunde inte leva ett normalt liv. Om man vill ha ett bättre jobb med mer betalt, så måste man flytta till huvudstaden. Det fanns jobb men lönen var låg. Det var svårt att leva.
Det är svårt att förklara känslan när man lämnar sitt land Jag trodde aldrig att jag skulle lämna mitt land och jag saknar min familj. Jag har en bra kontakt med mina föräldrar. Det är mycket svårt för mig. Men jag är nöjd just nu, eftersom jag kommer att leva ett bättre liv än jag levde i Iran.
Jag började studera hemma innan jag började på SFI. Jag går mycket på olika språkcaféer för att lära mig svenska. Nu kan jag lite svenska och har fått nya kompisar. Jag tycker om Malmö och jag tycker om att cykla och här kan man göra det.
Jag hoppas att jag lyckats med mitt liv i Sverige. Malmö är en stad med många kulturer och traditioner och vi måste respektera och hjälpa varandra.
A Million Stories Sweden: Nizar Keblawi, Nina Olsson, Sara Sarabi, Malin Gillberg, Daniel Björklund, Mats Nordström.
A Million Stories Sweden volunteers: Fariborz Ghadir, Mohamad Mohsin, Yazan Saad, Tarek Aloudallah, Dalia Saleem, Yara Ali, Ahmad Younes, Chaimae Hamri.
In association with
Dublin Core: Language: sv Subject: asylum, refugees, A Million Stories, Sweden